Sveriges företag: Klimatmålen för 2030 måste ligga fast
Ladda hem John Hassler rapport här.
Vi svenska företagare och fackförbund nås av oroande uppgifter om snabbutredningen av Sveriges klimatpolitik som ska presenteras den 17 oktober.
Låt oss därför vara väldigt tydliga: Det är av största vikt för oss att 2030-målet ligger kvar. Det handlar om jobb, investeringar och marknadsandelar – och om vikten av att kunna lita på blocköverskridande överenskommelser.
Inför regeringens nationella klimatmöte den 16 juni i år ägde ett förmöte rum. Inom ramen för klimatuppropet #wecandoit samlades 100 svenska företag, däribland flertalet av oss som skrivit under denna debattartikel, för att se om det fanns frågor där vi kunde föra fram ett gemensamt budskap till regeringen.
Vi fick bland annat svara på frågan om vilket av de svenska klimat-delmålen som ansågs ha störst betydelse för våra egna företags fortsatta konkurrenskraft: 2030, 2040 eller 2045.
Samtliga deltagare svarade 2030. Inte en enda företagsledare föredrog ett senare årtal.
Det handlar om att vilja ta ansvar. Vetenskapen är tydlig med att utsläppen behöver halveras detta årtionde för att vi ska ha en chans att begränsa jordens uppvärmning till en nivå där livsbetingelserna fortfarande är hanterbara för mänskligheten.
Men det handlar också om konkurrensfördelar. Om styrkan i att ligga i framkant.
För att behålla och utöka Sveriges tätposition behöver vi fortsätta visa prov på ledarskap både vad gäller att ta fram klimatlösningarna och att använda lösningarna. Det är en vinnande strategi, vilket historien har visat gång på gång.
Hittills har vi haft politiken med oss i denna fråga. Klimatlagen undertecknades av sju riksdagspartier och sände tydliga signaler till oss i näringslivet att vi hade långsiktiga, stabila spelregler att förhålla oss till.
Internationellt kapital har strömmat till Sverige och miljarder har investerats i den gröna omställningen. Norra Sverige har blivit Sveriges nya motor. Skarpa färdplaner har presenterats. Av företag efter företag, i sektor efter sektor.
Sverige ligger i främsta ledet. Precis som vi vill ha det.
Nu nås vi av oroande uppgifter om att denna långsiktighet och tydlighet är hotad och att den snabbutredning som ska visa vägen för Sveriges kommande klimatpolitik föreslår att klimatramverket ska rivas upp och 2030-målet slopas.
Det skulle för det första skada Sveriges anseende som klimatförebild, en roll som är viktigare än man kan tro. Enligt en färsk undersökning från Business Sweden anser 81% av företagen att Sveriges profil inom bland annat hållbarhet och innovation är viktigt för affärerna.
Och vad värre är: Det skulle skapa en stor osäkerhet för oss inom näringslivet. Blocköverskridande, långsiktiga överenskommelser måste gå att lita på. Att de går att lita på över tid, är själva poängen. Om politiken överger dessa överenskommelser skadar det företagen och i förlängningen svenskt välstånd. Det blir svårare att sätta fart på egna planerade satsningar och det blir svårare att attrahera både inhemskt och utländskt kapital för att ta satsningarna i mål.
Omställningen är ingen liten sak. Långsiktiga spelregler är en absolut förutsättning för att lyckas med detta kraftprov.
Statsministern har kallat oss i näringslivet för “den nya miljörörelsen”. Det är vi glada och stolta för. Men när vi tar denna roll betyder det också att regeringen behöver lyssna och ta till sig budskapet om vad vi företag behöver för att lyckas.
Och nej, vi kommer inte att överge 2030-målet även om politikerna skulle göra det. En sådan politik skulle bara göra det så mycket svårare, krångligare och kostsammare för oss att nå våra mål i tid.
